Bemötandet i krisens fyra olika faser: krisens olika faser 1177
Nyorienteringsfasen kris
Krishantering Krishantering på arbetsplatsen Att skapa trygghet och säkerhet är den första viktiga åtgärden när något allvarligt hänt på arbetsplatsen. När en kris inträffat på arbetsplatsen är den första viktiga åtgärden att skapa trygghet och minska stressnivåerna. Reaktionen vid en kris skiljer sig mycket åt från person till person. I ett inledande skede är det viktigt att försöka bedöma vilka på arbetsplatsen som behöver stöd. Det sociala stödet, till exempel från anhöriga, kollegor och chefer, har visat sig vara viktigt för återhämtningen. Först i ett senare skede brukar det vara aktuellt med avlastnings- eller krissamtal. Ledarskapet har stor betydelse under en kris. Chefer som kliver fram och tar ansvar är extra viktigt i en svår situation. Det kan vara bra att känna till att människor i allmänhet klarar av kriser och återhämtar sig bättre än man kanske tror. Krisens olika faser I bland talar man om krisens fyra faser. Många som upplevt något svårt kan känna igen sig i de här faserna, men det är inte alla drabbade som går igenom alla faser.
Krishantering på arbetsplatsen
Information Själ och sinne Kris och sorg Krisens fyra faser Det finns inget rätt eller fel sätt att hantera kriser på - varje person använder det sätt man kan. Kriser brukar beskrivas ha fyra olika faser men alla krisförlopp följer naturligtvis inte detta mönster. Chockfasen Det första som brukar hända när man hamnar i en kris är att man går in i en chockfas. Chockfasen kan vara allt från ett ögonblick till några dygn. När man är i chock så försöker man ofta med all kraft hålla verkligheten ifrån sig, man har mycket svårt att ta in det som hänt och bearbeta det. Man fattar helt enkelt inte att det som hänt har hänt. När man är i denna fas kan man ha jättesvårt att ta in information och efteråt har man ofta inget minne av vad som hänt eller vad som blivit sagt och gjort. När människor är i chock beter de sig väldigt olika; en del verkar välorganiserade fastän det är kaos under ytan , en del skriker och ropar, en del pratar väldigt förvirrat eller börjar tala om annat, en del blir helt förlamade och är helt tysta.
Krisens fyra faser
Sök efter: Att drabbas av en kris Att själv eller att en anhörig får en kronisk sjukdom leder ofta till en kris. De flesta tar sig genom krisen med stöd från närstående men ibland kan man behöva proffesionell hjälp. Att drabbas av kriser är en naturlig del av livet. Krisen uppstår när vi råkar ut för en situation som vi inte kunnat förbereda oss inför eller då våra kunskaper och erfarenheter inte räcker till för att hantera situationen. En sådan situation kan vara att du själv eller en närstående drabbas av en svår eller kronisk sjukdom. Ofta kan man ta sig igenom en kris med stöd och hjälp från närstående, men det är också vanligt att behöva professionell hjälp. Att gå igenom kriser är en normal del av livet och ingår i att vara människa. Man kan dela kriser i utvecklingskriser och psykiska alternativt traumatiska kriser. Det kan vara när sista barnet flyttar hemifrån eller att gå i pension. Även positiva förändringar som att gifta sig eller att bli förälder, kan leda till en kris.
Bemötandet i krisens fyra olika faser:
Krisens faser enligt cullberg
Alla upplever krissituationer på sitt eget sätt. Det går ända att urskilja vissa faser i en kris. Chockfasen Chockfasen börjar omedelbart efter händelsen. Den varar i högst några dygn. I detta skede förstår man ännu inte vad som hänt. Man är vanligtvis ovanligt lugn i den här fasen, trots att man har upplevt en chockerande händelse. Det är möjligt att man upplever svår panik. Det är även möjligt att man känner sig helt lamslagen. Syftet med den här fasen är att skydda det mänskliga psyket från information som det ännu inte kan ta in. Reaktionsfasen Reaktionsfasen varar vanligtvis från några veckor till några månader. Man börjar gradvis bli medveten om vad som har hänt och vad det innebär. Man kan uppleva starka känslomässiga reaktioner, såsom skuld, ilska eller gråtmildhet. Man kan även uppleva fysiska reaktioner, såsom illamående, yrsel eller sömnsvårigheter. Det är vanligt att man vill prata om sin chockerande upplevelse med andra.