Evidensbaserade metoder inom psykiatrin: evidensbaserad vård 1177
Evidensbaserad vård och behandling av psykisk ohälsa inom primärvården
Evidensbaserad psykologisk behandling, DSM och transdiagnostik — hur går de ihop? Postat av Mats i Forskning , Metoder , Transdiagnostik Evidensbaserad psykologisk behandling har mycket framgångsrikt visat att psykologisk behandling är verksam, och ofta bättre än tex. Det är svårt för behandlare att lära sig behärska över dussintalet diagnosspecifika behandlingsmanualer väl. Dessutom fyller det överväldigande antalet patienter kriterierna för mer än en diagnos, och dessa patienter har vanligtvis sållats bort i de RCT studier som ligger till grund för evidensen. Detta skapar en mängd praktiska problem för dem som vill arbeta evidensbaserat. Transdiagnostiska behandlingsmanualer som Unified Protocol försöker lösa dessa problem, och samtidigt behålla fördelarna med de diagnosspecifika behandlingarna. Evidensbaserad psykologisk behandling har länge utgått från DSM-diagnossystemet och fokuserat på behandling av specifika DSM diagnoser. Historiskt har detta haft goda skäl.
Att arbeta evidensbaserat
Evidensbaserad vård och behandling av psykisk ohälsa inom primärvården docx, 50 KB Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa evidensbaserad vård och behandling av psykisk ohälsa inom primärvården och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi bör verka för att säkerställa mer likvärdiga riktlinjer som baserats på evidens så att psykisk ohälsa behandlas mera likvärdigt i hela Sverige. Under de senaste åren har det parallellt med larmrapporter om ökad psykisk ohälsa larmats om att få vårdcentraler kan ge rätt vård till dem som drabbats av utmattningssyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar. En anledning till detta är bristande kunskap, endast 3 av distriktsläkarnas 60 månader långa specialistutbildning handlar om psykiatri. Detta trots att depressioner och ångesttillstånd tillhör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. En annan anledning är att det inte finns några nationella riktlinjer om hur man inom primärvården ska arbeta med psykisk ohälsa.
Vad är evidensbaserad kunskap
Vi ville också visa att KBT på osakliga grunder framställs som »den evidensbaserade terapin« på grund av att fler studier gjorts av KBT än av andra metoder samt att dess förstarangsposition omsatts i ensidiga behandlingsråd från en tung instans som Stockholms läns landsting. Ett exempel avsåg ett nummer om depression i tidningen Evidens [2], ett annat ett vårdprogram vid perinatal psykisk sjukdom [3]. Om det ser bättre ut på andra håll än i Stockholm, vilket Birgitta Wickberg och Pamela Massoudi menar i sitt inlägg [4], gratulerar vi dem som verkar där. Men det kullkastar inte våra argument mot oskärpan i hur evidensbegreppet används. Här tre exempel på konsekvenserna inom dagens offentliga psykiatri. En psykolog på en psykiatrisk mottagning har lång erfarenhet inom psykodynamisk terapi PDT. Nu åläggs han att gå en kurs i interpersonell terapi, eftersom denna är evidensbaserad för depression. De studier vi refererade i första artikeln [5—8] indikerade evidens även för PDT, men det duger tydligen inte.
Evidensbaserade metoder inom psykiatrin:
Exempel på evidensbaserad vård psykiatri
Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål. Hur informationen från de olika kunskapskällorna vägs samman bestäms av det nationella och lokala sammanhanget, till exempel vilken tillgång som finns vad gäller lagstiftning på området, riktlinjer och sammanställning av lokal kunskap. Bästa tillgängliga kunskap Beslut om åtgärder ska grunda sig på ett så bra och tillförlitligt underlag som möjligt. Evidens kommer från vetenskapliga studier om insatsers effekter. Eftersom det inte finns vetenskaplig kunskap om alla insatser som används i socialt arbete får man i vissa fall stödja sig på andra källor som säger något om nyttan med insatserna. Det viktiga är att vara öppen med vilken kunskap som finns om insatserna och att följa upp resultatet för de enskilda individerna.