gumbob.pages.dev



Fakta om norrsken: norrsken fakta barn


  • fakta om norrsken
  • Fakta om norrsken:

  • rolig fakta om norrsken
  • Fakta om norrskenet
  • norrsken idag
  • norrsken fakta barn
  • Vad är norrsken enkel förklaring
  • Fakta om norrskenet

    Windows: NorwayLights till Windows När fysiker som specialiserar sig på magnetohydrodynamik pratar om norrskenet kan det vara svårt att hänga med. Men det går att förklara fenomenet utan att komplicera det alltför mycket: Vid större solexplosioner slungas enorma mängder partiklar ut i rymden. Vad exakt är det som händer? När partiklarna möter jordens magnetiska sköld leds de mot en sfär som omger den magnetiska nordpolen. Där interagerar de med atmosfärens övre skikt. Energin som frigörs är just norrskenet. Allt detta händer ungefär kilometer ovanför våra huvuden. Vetenskapen bakom norrskenet Det är solens aktivitet som påverkar norrskenets färger och intensitet, medan jordens magnetfält kontrollerar var skenet uppstår. Tack vare kraften i energins atomer och molekyler ser vi det så tydligt från jorden. Men man kan aldrig ta norrskenet för givet. Det är trots allt ett naturfenomen som alla andra. Den så kallade norrskensovalen även polarskensovalen , där aurora borealis förekommer extra mycket, ligger ovanför jorden i en fast position i förhållande till solen.

    Rolig fakta om norrsken

    Resenärer från världens alla hörn åker norrut för att få uppleva himlafenomenet — och gärna få en bild på det. Been there, done that. Men så finns det de som lever med norrsken närmast som en livsstil. Möt Mia Stålnacke, hon som fångar norrskenet. Välj och vraka. Dessutom ville han göra en film om det. Därför åkte han till Swedish Lapland. Det här är norrsken i Swedish Lapland. Och först på den listan kom Aurora Sky Station i Abisko. För på ingen annan plats i världen har du större chans att se norrsken än just här. Det var Galileo Galilei som gav norrskenet dess latinska namn. Efter den romerska morgonrodnadens gudinna Aurora och den grekiska guden Borea, den svårtyglade nordanvinden. Ett passande namn. Norrsken eller rättare sagt Polarsken är ett fenomen som upplevs nära jordens poler. I stort beror det på att partiklar, oftast elektroner, accelererats i jordens magnetosfär och sedan kraschar in i atmosfären. Olika färger signalerar olika avstånd från jorden där dessa partiklar kolliderar med annat i atmosfären.

    Norrsken idag

    Per Magnusson, handläggare Dela artikel: Kring jordens poler kan man ibland se ett grönt, blått eller rött sken på himlen. Det ändrar sig ofta snabbt och kan se ut om draperier, bågar eller strålar. På svenska kallas det norrsken, men latinets aurora borealis är också ett välkänt namn. Motsvarigt sken på södra halvklotet heter sydsken eller aurora australis, men polarsken aurora kan också användas som allmän beteckning för hela jorden. Norrskenet visar tydligt hur stor effekt solen kan ha på jorden. När solen får ett utbrott kastas solvind med laddade partiklar ut från solens yta. Ibland slungas dessa partiklar rakt mot jorden. Som tur är finns det ett skyddande hölje runt jorden, magnetosfären, ett slags skyddsrum för jorden. Vi har jordens magnetfält att tacka för det. Magnetosfären skyddar jorden från stora mängder energirika partiklar. Norrsken uppstår när de partiklar som träffar jordens atmosfär krockar med de atomer och molekyler som finns där.

    För andra betydelser, se Norrsken olika betydelser. Sydsken över Antarktis , Polarsken latin : aurora , på norra halvklotet kallat norrsken aurora borealis , på södra halvklotet kallat sydsken aurora australis , är ett ljusfenomen [1] som uppstår när laddade partiklar huvudsakligen elektroner som accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i jordens atmosfär. Sådan acceleration sker bara i vissa områden i magnetosfären, vilket gör att polarskenet huvudsakligen uppträder i ringformade områden runt jordens två magnetiska poler. Polarskenet antar olika färger och kan vara gulgrönt, grönt, blått, rött och rödviolett. Det senare begreppet används dock sällan och norrsken används ofta som en synonym till polarsken i allmänhet. Enligt traditionen myntades begreppet "aurora borealis" av Galileo Galilei. Det latinska namnet är alltså något missvisande eftersom polarskenet till skillnad från morgonrodnaden inte är reflekterat solljus.