Kvinnans historia: kvinnors rättigheter i sverige under 1800-talet
Viktiga årtal
Bild: Nationalmuseum Svenskan Fredrika Bremer var en av feminismens förgrundsgestalter under talet. Målning av Johan Gustaf Sandberg Kvinnohistoria och genushistoria I det här avsnittet ska vi först reda ut skillnaden mellan begreppen kvinnohistoria och genushistoria. Sedan ska vi titta närmare på hur kvinnans ställning i samhället har sett ut under olika historiska epoker samt hur maktställningen mellan män och kvinnor har skiftat. Merparten av den historieforskning som bedrevs fram till andra halvan av talet tog aldrig någon större hänsyn till kvinnornas roll i historien. I de fall kvinnor förekom i historieböckerna var det i regel kvinnor som definierades utifrån sin maskulina sida, exempelvis drottning Kristina , vars sexuella läggning ofta ifrågasattes samtidigt som man pekade på att hon uppfostrades som en pojke se t. Historieskrivningen fokuserade istället på männens historia med kungar , fältherrar och krig i fokus. Kvinnorna sågs som männens bihang och de vanliga kvinnorna lyste med sin frånvaro.
Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap vid giftermål med utländsk medborgare. Verksamheten lades upp efter tre huvudlinjer: specialkatalogisering av svensk och utländsk litteratur, samlande av handsskriftsmaterial till svensk kvinnohistoria, samt utgivande av en serie kvinnohistoriska och vetenskapliga verk. Händelsen föregicks och följdes av häftiga debatter. Genom behörighetslagen fick kvinnor behörighet att ha statstjänst, dock undantogs vissa tjänster, bl. År kom lagen om kvinnans behörighet till prästerlig tjänst. Avhandlingen var den första inom svensk kvinnohistoria och Qvist gjorde därmed en banbrytande insats inom detta område. När p-pillren introducerades på talet, i Sverige , innebar de den första principiella nyheten i de befruktningshindrande medlens historia. De första p-pillren var betydligt starkare än dagens och gav fler biverkningar. Kravet på ofarliga preventivmedel drevs av kvinnorörelsen. Man krävde också att forskningen skulle satsa på preventivmedel för män, något som ännu inte skett i någon högre grad.
Kvinnans roll i samhället 1800-talet
Kvinnans roll i talets och talets Sverige Kvinnans roll i talets och talets Sverige Under och talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar. M Bild: SO-rummet. Kvinnans viktigaste uppgift var att föda många barn. Barndödligheten var stor och föräldrarna såg barnen som en trygghet under ålderdomen. Målning av Jan Havicksz Steen. Äktenskapet var ofta en affärsuppgörelse Somliga forskare hävdar att den stora, romantiska kärleken har en ganska kort historia i västvärlden, drygt ett par hundra år.
Kvinnorörelsen 1900-talet
Du är här: Kvinnokamp Kvinnokamp Året har i det allmänna medvetandet fått symbolisera en radikal politisk och social rörelse, som även kallas ungdomsupproret. I Sverige är året förknippat med kårhusockupationen i Stockholm och gruvstrejken i Malmfälten. Men var ett fenomen som egentligen sträckte sig över flera decennier, från talet, med kallt krig och avkolonisering av tredje världen, fram till talet då radikaliseringen avlöses av en nyliberal politisk era. Kvinnorörelsen som växte fram under talet var en del av Jämlikhet för alla Förutsättningarna för protestvågen måste sökas i de sociala förändringar som västvärlden genomgick efter andra världskriget. Ett mer komplext samhälle växte fram som bland annat var beroende av fler högutbildade människor. Därför inrättades många nya universitet, som det i Umeå. I Sverige genomfördes också reformer som skulle demokratisera utbildningsväsendet och skapa jämlika förutsättningar för alla. Klass och kön skulle inte längre påverka ungas möjligheter att studera.