Människor flockdjur: exempel på sociala flockar
Flockbeteende människor
.
Människor flockdjur:
Människan söker sin flock
NästaSå bygger vi ett kulturprogram i 7 stegNästa Kultur är en reflex av att vilja tillhöra Kultur uppstår som en reflex av att vi människor är flockdjur och vill tillhöra grupper. Eftersom våra hjärnor inte har förändrats nämnvärt sedan stenåldern är vi fortfarande programmerade att anpassa oss till gruppens värderingar och normer. Vi försöker förstå vad som gäller, vilka förväntningar som finns och om vi inte verkligen anstränger oss så anpassar vi oss till dem utan att reflektera. Det är därför kultur är så kraftfullt. Har vi en stark och positiv kultur, kommer människor som kliver in i vår organisation automatiskt att anpassa sig och höja sin prestation. Har vi en dålig kultur, så kommer människor sänka sina ambitioner och vi kommer peka på syndabockar och skapa konflikter, helt enkelt för att andra i gruppen gör så. Vi blir helt enkelt som vi umgås — på gott och ont. Alla grupper har kultur Vi vet att alla grupper har en kultur.
Flockdjuret Människan Utgångspunkten för vårt koncept.. Utgångspunkten för vår koncept är den gemensamma, naturliga grund som både häst och människa delar. Den har sina rötter i den evolution som alla flocklevande varelser under millioner års utveckling gått igenom. Evolutionen som gav oss egenskaper och instinkter vi varit starkt beroende av för vår vidare överlevnad. Under sin utveckling som djurart var människan beroende av sina instinkter och förmåga att handla rätt efter dem. Utöver intuition, reflexer, kreativitet, förmåga att handla och uttrycka oss spontant och andra instinkter, har evolution gett oss även en stor portion praktisk empati. En förmåga att knyta an och känna av andra medlemar i flocken. Denna ömsesidiga empatiska kontakt skapar en direkt och djup förståelse för varann. Denna kontakt är mer givande, men samtidigt mer avslöjande än den språkbaserade kontakt som används i dagens samhälle. Detta är tex, anledningen till att människa kan knyta an och kommunicera med olika djurart, tex med hundar, eller med små barn som inte kan prata.
Publicerad Känner du en speciell samhörighet med ukrainarna när du ser deras blågula flagga? I sitt tal till riksdagen i mars anspelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på just dessa symboliska färger som ett sätt att förena oss och dem. Forskning visar att sådana symboler spelar roll för upplevelsen av gemenskap och solidaritet. Kanske ännu mer förvånande är dock att människor överhuvudtaget har förmågan att känna gemenskap med en nation — en abstraktion som förenar ett stort antal människor som aldrig träffats och kanske inte har mycket mer gemensamt med än just nationen. Denna sociala förmåga skapar tillit och solidaritet med okända människor som inte är släkt. Den är unikt mänsklig och avgörande för vår civilisation som vi känner den, och den kan göra människor beredda att riskera livet för sitt land. Vad är då den biologiska grunden till denna förmåga som både möjliggör och begränsar att vi kan skapa och upprätthålla grupper, från familjer, klaner till nationer?