Rida på volt: Hur man rider en volt
Ridbanans mått är exempelvis 20x40 meter det man även kallar kort bana. Även måttet 20x60 meter används lång bana men då måste man vara uppmärksam på hur exempelvis volter rids. Ridvägarna hjälper dig rida noggrannt På ridbanan finns bokstäver som markerar vissa vändningspunkter där ridvägar börjar och slutar. Varför det är just dessa bokstäver och varför de kommer i just den här ordningsföljden, finns det ingen som riktigt vet. Bokstäverna är en hjälp för dig som ryttare att kunna rida korrekta ridvägar och öva på precisionen i ridningen. Det finns flera olika ridvägar som alla är viktiga att känna till. Ridvägarna hjälper ryttaren att rida noggrant med väl avvägda hjälper. Du blir uppmärksam och exakt i din hjälpgivning, vilket också ger en följsam och smidig häst. Spår kallas den väg som hästen ska röra sig på längs ridbanan. Vändningspunkter kallas de ställen på spåret där vissa ridvägar påbörjas eller avslutas. Fyrkantspåret kallas det spår som följer ridbanans sidor.
En volt kan ridas i vilken gångart som helst. Olika typer av volter Volterna - två stycken volter cirka 18 meter i diameter som placeras i varsin del av ridhuset, volterna möts nästan vid ridhusets mitt. Även kallade A- och C-volterna. Mittvolten - en volt på cirka 18 meter i diameter vars mittpunkt är mitt i ridhuset. Volt - volt som är cirka 9 meter i diameter, rids ofta då ryttaren rider på spåret, efter volten fortsätter ryttaren i samma riktning som tidigare. Volt tillbaka - är egentligen mest en halvvolt och används då ryttaren rider på spåret, efter volten så rider ryttaren tillbaks åt samma håll som hon kom ifrån. Övningen används ofta för att byta varv. Vänd igenom volten - används när man rider på någon av de stora volterna och vill byta varv inom volten. Vänd igenom volten kan göras var som helst på volten och man rider tvärs igenom volten i en S-kurva. Byt volt - Används då man rider på volterna och ska byta från till exempel A- till C-volten, samtidigt som man byter volt byter man även varv.
Ridbanans vägar
Något av det mest frustrerande jag vet är fladdrande okoordinerade ryttarskänklar. Något av det första jag lär nya elever är hur de ska bära sina ben så de slutar bete sig reflexartat. Mitt öga gillar vacker ridning med stilla ryttare och mjuka spänstiga glada hästar. Jag kan titta i timmar på det. Jag tittar bort för jag klarar inte av att se det. Men vad är bra ridning för mig undrar du säkert? Tja, vi kan ju ta en sån enkel sak som underskänkeln. Om ni har läst mina tidigare inlägg om volter så är nu ju vid det här laget medvetna om att hästens utsida ska bli lång så att hästen ytterbenpar kan ta långa steg. Att bli lång på utsidan innebär att alla utsidans muskler måste länga sig, det är logiskt eller hur? För skelettet och hästens längd styrs ju av muskler. Korta, spända muskler ger kort häst. Långa avspända muskler ger lång häst. Logisk eller hur. En muskel blir kort och ihopdragen om man trycker på den. Inga konstigheter i detta.
Volter är en ridväg formad som en cirkel och används för att testa hästens balans, liksidigt samt smidighet i böjning och är en viktig del i bedömningen. Du kan aldrig träna för mycket på volter. Men… Vad är då en bra volt? Hur rider man den och vad ska man tänka på för att få så höga poäng som möjligt i dressyr? Emilia och Lucille i en meters volt Voltens storlek När du rider volter i dressyrprogram är det otroligt viktigt att vara noggrann. Ryttaren behöver planera voltens storlek och se till att hästen bibehåller samma böjning genom hela volten. I dressyrprogram finns volter i tre olika storlekar. För att veta hur stor volten är kan man använda sig av bokstäverna på ridbanan. I en meters volt från långsidan ska hästen ta ett par steg på långsidan och ett par steg på medellinjen. Från kortsidan ska hästen vara 5 meter från båda långsidorna. I en meters volt ska hästen vara 2,5 meter från långsidan. I en meters volt ska hästen ta ett par steg på vardera långsida för att uppnå rätt dimension på cirkeln.