Skeppet vasa: regalskeppet vasa bärgning
Skeppet Vasa sjunker 1628
Regalskeppet Vasa — Vasa börjar byggas År var det trettioåriga kriget i Europa inne på sitt sjunde år, och Sverige hade dessutom varit i krig med Polen i hela 25 år. För att Sverige även skulle kunna delta i det trettioåriga kriget behövdes en stark flotta. Gustav II Adolf 31 , som då varit kung i fjorton år, gav därför order om att fyra skepp skulle byggas, däribland Vasa. Orden gick till den holländska skeppsbyggmästaren Henrik Hybertsson och dennes bror som drev "Stockolms skeppsgård". I januari började Vasa att byggas. Mycket virke gick åt som hämtades från Ängsö i Mälaren samt från den småländska kusten. Eftersom man inte hade några ritningar på den här tiden låg det på byggmästaren att se till att skeppet fick sin rätta form. Vasa var ett så kallat regalskepp vilket innebar att det var det största av örlogsflottans skepp och utrustad med 64 bronskanoner. Den totala längden inklusive bogspröt var närmare sjuttio meter och bredden var 11,7 meter.
Regalskeppet äpplet
Vasa Vasa Skeppet Vasa sjönk på sin första resa Första resan En solig dag i augusti för mycket länge sedan skulle flera skepp lämna Stockholm. Det största skeppet var alldeles nytt och hade tre höga master. Skeppet var prytt med massor av skulpturer målade i många färger. Några glimmade av guld. Ur öppningarna längs skeppets sidor stack kanoner ut och från dem sköt man salut. Då kommer inga kanonkulor utan bara en hög smäll och mycket rök. Så gör man för att visa att något stort är på gång. Skeppets ägare var ingen mindre än kungen själv, Gustav II Adolf. Skeppet hade fått namnet Vasa som en hyllning till kungens släkt. Året var Olyckan Långsamt seglade det stora skeppet mot hamnens utlopp. Plötsligt kom en vindpust och Vasa vickade till, men rätade upp sig igen. Så kom ännu en vindpust och skeppet la sig på sidan. Vattnet började forsa in genom de öppna kanonluckorna. Sakta sjönk Vasa ned på botten. Det dröjde år innan hon såg dagens ljus igen.
Vasa skeppet fakta
Bildkonst Vasa seglar iväg Efter drygt två år var Vasa färdig. Kungen hade flera gånger beordrat att fler skepp skulle sändas iväg från Sverige. Vasa var alltså försenat. Sent på eftermiddagen söndagen den 10 augusti var det dags för Vasa att segla iväg. Det nybyggda skeppet låg förtöjt nedanför slottet Tre Kronor. Hamnen och strandkanterna var packade med nyfikna åskådare. Vattnet i huvudstaden vimlade av småbåtar som på nära håll ville se skeppet segla iväg. Ombord på Vasa fanns båtsmän och befäl när skeppet lämnade hamnen. Det behövdes ungefär 90 båtsmän och runt 20 befälspersoner för att kunna segla ett så stort skepp. Det är osäkert hur många människor som var med på Vasas jungfrufärd, det vill säga skeppets första resa. Troligen var det män och kvinnor ombord. Bland dessa fanns också släktingar och kanske vänner till de människor som skulle arbeta på skeppet. De skulle inte följa med hela vägen till Polen utan kliva av vid Vaxholms fästning och åka tillbaka till Stockholm igen.
Skeppet vasa:
Regalskeppet Vasa
Efter några tidiga misslyckade försök att bärga henne på talet, glömdes Vasa i stort sett bort. Skeppets ungefärliga position förblev känd in på mitten av talet, men inga allvarliga försök gjordes för att bärga det. År lyckades amatörforskaren och ingenjören Anders Franzén , tillsammans med dykaren Per Edvin Fälting , åter fastställa Vasas exakta position och efter flera år av marinarkeologiska utgrävningar och förberedelser lyftes Vasa över vattenytan 24 april Sedan ingår fartyget i en permanent utställning i Vasamuseet på Djurgården i Stockholm. Fram till förvarades vraket i Wasavarvet, en tillfällig byggnad som förutom att vara en kombinerad konserveringslokal fick fungera som ett tillfälligt museum. Vasa är ett unikt och välbevarat vrak och det enda talsskeppet som har blivit bärgat i så gott som komplett skick. Vasa har blivit en av Sveriges mest populära sevärdheter och lockade mellan och över 29 miljoner besökare. Stora kostnader lades ner på att dekorera och utrusta skeppet.