gumbob.pages.dev



Covid kondition: Min läslista


  • covid kondition
  • Covid kondition:

  • Kunskap krävs om fysisk aktivitet, covid-19 och överlevnad
  • Postcovid – behandling och tips på aktivitet
  • Min läslista

  • Staffan Ekefjärd, fysioterapeut på Stockholms Sjukhem. Postcovid — behandling och tips på aktivitet Uppdaterad Webbredaktör: Mariana Lind Skriv ut sidan Dela 5 frågor om rehabilitering efter covid Drygt en av tjugo drabbas av långdragen postcovid efter covid Vi har ställt 5 frågor om ämnet till Staffan Ekefjärd, fysioterapeut på Stockholms Sjukhem. Vilka är patienterna? Det gäller både personer som behandlats på IVA och personer som inte sökt vård under sin sjukdomsperiod. Det innebär att man har kvarstående eller sena symtom trots att infektionen har läkt ut. Vissa har väldigt lätta symtom medan andra begränsas mycket i sin vardag. Vilka besvär har de här personerna? De vanligaste är fatigue och dyspné som drabbar 87 procent respektive 71 procent. Fatigue innebär en trötthet utöver det vanliga, och dyspné innebär att man upplever besvär med andningen exempelvis andnöd och andfåddhet. Andra exempel på vanliga symtom vid postcovid är huvudvärk, nedsatt minne och koncentration, svaghet samt muskelvärk.

    Postcovid – behandling och tips på aktivitet

    Publicerad: Uppdaterad: Post-covid inte nödvändigtvis ett hinder för att motionera Bild: Rubrik: Joggande person Foto: Getty Images Personer som lider av post-covid har tidigare avråtts från att motionera eftersom tidiga fynd pekade på att det kunde vara skadligt. Nu kan forskare från Karolinska institutet, i en studie publicerad i JAMA Network Open, visa att post-covid inte betyder att träning strikt behöver undvikas. Personer som drabbats av post-covid upplever ofta symtom som extrem trötthet, andfåddhet, hög vilopuls och muskelsvaghet. Symtomen förvärras ofta av ansträngning. Bild: Rubrik: Andrea Tryfonos. Foto: Christina Sundqvist — Världshälsoorganisationen, WHO, och andra tunga instanser har sagt att personer med post-covid bör undvika intensiv träning, säger Andrea Tryfonos , forskare vid institutionen för laboratoriemedicin , Karolinska Institutet och förstaförfattare till den aktuella studien. Men nu kan hon tillsammans med en forskargrupp visa att det sannolikt är en för strikt rekommendation.

    Print Ett drygt år efter att coronapandemin drabbade oss med full kraft har vi ställt oss frågan hur det kommer sig att vissa individer drabbas mer allvarligt än andra av covid Sannolikt finns en nedärvd motståndskraft hos en del individer som bidrar till att de knappt blir sjuka men ändå utvecklar antikroppar. Personer med blodgrupp O har till exempel visat sig ha ökad motståndskraft [1, 2]. På samma sätt kan det finnas en nedärvd överkänslighet i immunförsvaret som ligger bakom att många andra avlidit i covid Under året som gått har det blivit tydligt att vissa sjukdomar är associerade med högre frekvens av komplikationer när man väl blivit sjuk i covid Det går att skönja ett mönster hos dem som är drabbade. Många har bristfällig kondition och nedsatt muskelstyrka, inte för att de är ointresserade av fysisk aktivitet eller lata, utan på grund av att sjukdomen i sig ofta omöjliggör regelbunden fysisk aktivitet. När vi joggar, simmar eller tar oss fram på skidor sker en mängd förändringar i kroppen som bidrar till bättre hälsa [].

    Kunskap krävs om fysisk aktivitet, covid-19 och överlevnad

    Krokig väg tillbaka till aktivt liv för svårt covid-drabbade 11 okt Text: Johan Pihlblad, redaktör Covid kan slå undan benen för ett aktivt liv. För vissa tar rehabiliteringen lång tid. Men ha inte för bråttom i ivern att komma igång igen. Malin Nygren Bonnier, docent i fysioterapi, ger råd om hur man gradvis startar sin träning och undviker bakslag. Malin Nygren Bonnier. Foto: Karolinska institutet. Vägen tillbaka till träning och idrott kan vara lång och krokig för personer drabbade av covid Fysisk aktivitet minskar risken för svår sjukdom. Men att vara vältränad är ingen garanti. På uppföljningsmottagningen samsas en rad kompetenser, till exempel läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister, psykologer och logopeder. Många skilda symptom kräver olika rehabiliteringsinsatser. Tidigt under pandemin låg fokus främst på lungorna och lungfunktionen. Men det blev snart tydligt att det inte räckte till, säger Malin Nygren Bonnier.