Det svenska pensionssystemet: pensionsmyndigheten
Pensionspyramiden
Nu växer en ny grupp bidragspensionärer fram. Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, och Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar. Bild: Mostphotos, Daniel Roos, Pressbild. Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, att du får pension efter inkomsterna under ditt yrkesverksamma liv. Det har under många år gjort att de allra äldsta kvinnorna har haft lägst pensioner eftersom många av dem har yrkesarbetat lite eller inte alls. I takt med att kvinnors sysselsättning har ökat har den gruppen minskat, och många trodde att vi i stort sett inte skulle ha några pensionärer med så låg pension när fler kvinnor arbetade och hade inkomstgrundade pensioner. Men så har det inte blivit. I stället växer andelen pensionärer som måste ha ett betydande inslag av skattefinansierat grundskydd i sin pension. Sammansättningen av gruppen har ändrats från äldre Sverigefödda kvinnor till utlandsfödda — med tonvikt på kvinnor, förklarar Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
Ett unikt pensionssystem
Hyr SNS konferenslokaler Nya utmaningar för pensionssystemet Projektet tar ett helhetsperspektiv på pensionssystemet och tar upp frågor som berör både tjänstepensionen och den allmänna pensionen. Det svenska pensionssystemet står inför flera stora utmaningar. En åldrande befolkning sätter press uppåt på pensionsåldern. Samtidigt väntas antalet fattigpensionärer öka. Hur kan pensionssystemet som helhet ge både trygghet för individen och rätt incitament till ett längre arbetsliv? De nya utmaningarna Både det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionssystemet har genomgått reformer som stärkt sambandet mellan pension och livsinkomst. Reformerna har också inneburit ett ökat inslag av valmöjligheter för individen. De genomförda reformerna till trots står pensionssystemet inför nya utmaningar. En rad förändringar i omvärlden kommer att påverka pensionssystemets funktionssätt. Den ökade medellivslängden kommer att sätta press nedåt på pensionsnivåerna.
Så fungerar pensionssystemet - i korthet
Behandling av personuppgifter Ett unikt pensionssystem Det svenska pensionssystemet är unikt och har väckt stort intresse världen över. Det beror på att systemets konstruktion skiljer sig från hur det ser ut i andra länder eftersom det tar hänsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen. Det gör att det svenska systemet bedöms vara robust ur ett finansiellt perspektiv. Pensionen finansieras med en avgift på 18,5 procent av den totala lönesumman. Av de inbetalade beloppen går 16 procentenheter till buffertfonderna för att finansiera utgående pensioner inkomstpension , medan 2,5 procentenheter sparas och förräntas på ett individuellt premiepensionskonto. Därtill finns garantipensionen som finansieras via statsbudgeten. En utmaning för de flesta offentliga pensionssystem är att de är känsliga för förändringar i demografin. Bördan blir helt enkelt för stor i tider, då generationer bestående av små barnkullar ska försörja generationer som föddes under perioder med höga födelsetal.
Garantipension
Så fungerar pensionssystemet - i korthet Så fungerar pensionssystemet - i korthet Varje år betalar du och din arbetsgivare en avgift baserad på din inkomst. Avgiften betalas in till pensionssystemet och ger dig en så kallad pensionsrätt. Dina samlade pensionsrätter över livet bestämmer storleken på din pension. På den här sidan förklarar vi i korthet hur systemet för den allmänna pensionen fungerar. Allmän pension består av inkomstpension och premiepension och betalas ut av staten via Pensionsmyndigheten. Grundprinciperna för den allmänna pensionen är enkla. En del av din lön sätts varje år in på två olika konton. Pensionen beräknas utifrån hur mycket pengar du har på dina konton när du väljer att ta ut din pension och hur många år till du beräknas leva då. De pengar som sätts in till den allmänna pensionen är pensionsgrundande och bildar det så kallade pensionsunderlaget. Pensionsunderlaget består av summan av den pensionsgrundande inkomsten och eventuella pensionsgrundande belopp som staten betalar som kompensation till den som är föräldraledig, student, gör plikttjänst eller har sjuk- eller aktivitetsersättning.