Dieselmotor verkningsgrad: verkningsgrad dieselgenerator
Dieselmotor verkningsgrad:
Håller förbränningsmotorn på att komma till sin ändhållplats?
Foto: Weichai Power. Ny dieselmotor slår rekord i verkningsgrad En ny dieselmotor med rekordhög verkningsgrad kan bli en milstolpe för bilar och tunga fordon. För första gången når en diesel över 53 procent i termisk verkningsgrad. Enligt kinesiska ingenjörer kan nya dieselmotorn spara bränsle för över kronor per år i en tung lastbil. Dieselmotorn uppfanns redan för år sedan av Rudolf Diesel. Jakten på att få fram mer effektiva dieselmotorer har pågått ända sedan dess. Nu har kinesiska ingenjörer på dieseltillverkaren Weichai Power uppnått en ny milstolpe. Deras nya dieselmotor som nu avslöjas, når en termisk verkningsgrad på 53,09 procent, uppger företaget. Den banbrytande motorn visas nu på års världskongress för förbränningsmotorer i Tianjin, Kina. En genomsnittlig dieselmotor som sitter i bilar och lastbilar når idag en termisk verkningsgrad på 46 procent. Den termiska verkningsgraden kan beskrivas som hur mycket av motorns genererade värmeenergi som kan omvandlas till mekaniskt arbete.
Verkningsgrad elmotor
Lägre koldioxidutsläpp. Högre vridmoment på lägre varvtal jämfört med ottomotorn. Högre verkningsgrad , tack vare högre kompression och effektreglering utan behov av strypning med spjäll av insugsluften, vilket innebär lägre bränsleförbrukning. Dieselmotorer är kraftigare byggda än bensinmotorer vilket ger dieselmotorn en längre livslängd. Framförallt så arbetar en diesel med mycket högre kompression, ofta jämfört med för motsvarande bensinmotor. De har också annorlunda förbränningsförlopp och kraftfullare vevstakar, och dessutom varvar dieselmotorn mindre under sin livslängd än vad bensinmotorn gör. Nackdelar: Högre partikelutsläpp, kräver dyra partikelfilter för att uppfylla dagens miljökrav. Högre utsläpp av kväveoxider och kolväten. Kväveoxidutsläpp ger bland annat astmabesvär och lungfunktionsnedsättning samt bidrar till marknära, skadlig ozonbildning , övergödning och försurning. Kräver dyra katalysatorer för att uppfylla dagens miljökrav.
Verkningsgrad elbil
En nästan år gammal förtrollning håller på att brytas. Biltillverkarna presenterar fortfarande nya bensin- och dieseldrivna modeller och skryter med deras egenskaper precis som förr, men på något sätt finns den gamla gnistan inte där längre. Alla vet liksom att det är el som är framtiden. Alla i branschen vet att det är där vi måste lägga vårt krut om vi vill vara relevanta om tio år. Och det handlar inte ens om ideologi eller grönt tänkande nu längre. Det handlar i grund och botten om att gränserna för vad man överhuvudtaget kan göra med en kolvmotor börjar vara nådd. Där är vevaxeln, där är kolvarna, där är ventilerna. Ottomotorn har med åren pyntats med en uppsjö av elektronik och turboaggregat och exotiska material, och bensinen har förädlats och fått diverse tillsatsämnen, men under alla sladdar och mikroprocessorer och bokstavsförkortningar så är det alltså nästan år gammal teknik som driver våra bilar. Och grejen är att för varje år som går blir det svårare och svårare och dyrare och dyrare för biltillverkarna att pressa ut fler och fler hästkrafter , förlåt, kilowatt heter det numera, från en allt mindre och mindre mängd bensin.
Om verkningsgrad
English Dela detta inlägg En av de stora fördelarna med elmotor är den höga verkningsgraden men vad betyder det egentligen - rent praktiskt? Så här skriver Wikipedia "Verkningsgrad är en dimensionslös storhet som betecknar förhållandet mellan nyttiggjord och tillförd energi i ett system. Den betecknas ofta med den grekiska bokstaven η". För att kunna räkna ut detta behöver man veta alla ingående delars verkningsgrad; från bränsle till propeller. Transmission Efter motorn kommer transmissionen, t. Varför är elmotorn så överlägsen? En dieselmotor på 10 kW har hundratalet mekaniskt rörliga delar som måste smörjas och kylas. Den väger runt kg och kräver dessutom en växellåda på ytterligare 15kg som även den skall smörjas och ibland kylas. Det går åt mycket energi till dieselmotorns intrikata system. En elmotor på 10 kW kan väga 20 kg och består av två delar varav en är rörlig, behöver ingen olja och har små kylbehov. Dieselmotorns komplexitet, storlek och tyngd gör att den blir svårmekad med flera delar så tunga att det inte går att hantera själv.