Njurcancer: njurcancer dödlighet
Njurcancer:
Statistik njurcancer
Njurcancer upptäcks i stor utsträckning incidentellt i samband med radiologisk undersökning av annan anledning. Symtom uppstår sent i förloppet och de flesta patienter känner inte av sjukdomen vid diagnos. Makroskopisk hematuri, lokal smärta och en palpabel tumör på plats för njuren har beskrivits som klassiska tecken på njurcancer men även ospecifika fynd som är förenliga med cancersjukdom förekommer. Metastaser i lunga, skelett, lymfkörtlar, lever, binjurar, pankreas, hud och hjärna är vanliga och kan orsaka varierande symtom. Njurtumörer ger sällan symtom förrän tumören blivit relativt stor eller har spridit sig. Njurcancer kan då presentera sig på många olika sätt med en varierande symtombild. Historiskt har de vanligaste första symtomen varit hematuri, buk- eller flanksmärtor och palpabel tumör. Mer än hälften av alla registrerade njurcancrar klassificeras som stadium T1. Många av dessa symtom och tecken går ofta under benämningen paraneoplastiskt syndrom som kan förekomma vid såväl lokaliserad som metastaserad sjukdom.
Överlevnadschans njurcancer
Njurcancer Här kan du på ett övergripande sätt ta del av den mest aktuella statistiken för njurcancer exkl. Siffrorna kommer från Socialstyrelsen. Njurarna sitter på var sin sida om ryggraden, en bit ovanför naveln. Njurarna är blodets reningsverk. De filtrerar bort avfallsprodukter som blodet för med sig från kroppens alla celler. Det sker i njurens ytterskikt, som kallas barken. Sedan blodet passerat njurbarken skickas det tillbaka ut i kroppen. Illustration: Sunny Ahmed. Överlevnad njurcancer Den relativa årsöverlevnaden beskriver hur stor andel av de som insjuknar som förväntas leva tio år efter att de blivit sjuka, trots sin sjukdom. Idag är den relativa årsöverlevnaden för njurcancer 73 procent för män och 68 procent för kvinnor. Både insjuknandet och dödligheten i njurcancer exklusive njurbäckencancer har minskat något sedan talet. Det är svårt att generellt uttala sig om anledningarna till minskningen, men det kan till exempel vara förbättrade levnadsvanor eller miljö, samt ökad överlevnad i sjukdomen.
Symtom och tidig utredning
Forskning och innovation Njurcancer Cirka 1 personer per år får diagnosen njurcancer i Sverige. Ytterligare cirka 1 personer utreds varje år för misstanke om njurcancer. Njurcancer är den vanligaste maligna tumören i njurparenkymet och är förenad med en relativt hög dödlighet. Ungefär 15 procent av patienterna har spridd njurcancer vid diagnos. Medianåldern vid diagnos av njurcancer är cirka 65 år. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor. Njurcancer är ett samlingsnamn för olika tumörformer med genetiskt skilda förändringar. Incidensen i Sverige har under de senaste två decennierna sjunkit, till skillnad från andra delar av världen där incidensen generellt ökade med cirka 2 procent årligen tills nyligen. Femårsöverlevnaden för njurcancerpatienter i Sverige ökade från drygt 30 till 55 procent från mitten av talet till mitten av talet och ligger idag på cirka 73 procent. För misstänkta tumörer i njuren krävs alltid en bedömning av tumörutseende, storlek, lokalisation och misstanke om metastaser.
Leva med spridd njurcancer
Njurcancer startar oftast i en kanal i njuren. Det finns flera olika former av njurcancer och den vanligaste kallas klarcellig njurcancer. Ofta har man inga symtom och sjukdomen upptäcks av en slump. Granskad av: Ulrika Harmenberg, överläkare, Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset Fakta De flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år. Det är vanligt att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker. Orsaken till njurcancer är inte klarlagd men rökning, övervikt och fetma ökar risken. Vad är njurcancer? Vid njurcancer är det oftast en körtelcell i en njurkanal som har börjat dela sig ohämmat och efter en tid, kanske flera år, bildat en tumör. Den vanligaste formen av njurcancer är klarcellig njurcancer. Andra former är papillär njurcancer, kromofob njurcancer och Wilms tumör. De olika njurcancerformerna skiljer sig åt när det gäller prognos och val av behandling. Att ha cancer i båda njurarna är sällsynt men är vanligare vid ärftlig cancer.