Spridd magsäckscancer prognos: aggressiv cancer i magen
Magcancer livslängd
Publicerad: Uppdaterad: Etiologi och prognos för cancer i magsäck och matstrupe Isabella Ekhedens avhandling fokuserar på cancer i magsäcken och matstrupen som hör till de dödligaste cancerformerna i världen. Målet med avhandlingen har varit att utforska förstadier till cancer i magsäcken och matstrupen samt studera hur valet av cellgiftsbehandling påverkar överlevnaden hos patienter med cancer i magsäcken och matstrupen. Det är bara en av tre patienter med magsäckscancer och en av sex patienter med matstrupscancer som lever fem år efter sin diagnos. Därför får de flesta patienter med spridd tumör endast lindrande eller ingen behandling. Både patienter som har en utsikt att bli botade och patienter som planeras för lindrande behandling kan få cellgifter. Tyvärr följer man sällan upp överlevnaden bland patienter som fått olika cellgifter. Det är högst önskvärt att minska det lidande som cancer i magsäcken och matstrupen orsakar. En hörnsten i att minska sjukdomsbördan är att förstå vad som orsakar dessa sjukdomar.
Spridd magsäckscancer prognos:
Standardiserat vårdförlopp matstrups- och magsäckscancer
Där kan vi bli en länk i kedjan, säger dödsdoulan Jenny-Ann Gunnarsson. De patienter som tilldelats en kontaktsjuksköterska på kirurgen konsumerade mer vård, både planerat och oplanerat. Orsaken till det sambandet behöver undersökas ytterligare, säger Karin Dalhammar. I intervjuer med patienter framkommer det att de kämpar med att hantera konsekvenserna av sin sjukdom. Ett stort problem är bland annat är hur man ska anpassa maten eftersom sväljningsproblemen gör det svårt att få i sig näring. Det påverkar också samspelet med omgivningen där mycket av det sociala livet handlar om att äta tillsammans. Ovisshet över situationen är också något som plågar många. Här behöver patienterna mer stöd och kommunikationen bli tydligare redan när de får sin diagnos, menar Karin Dalhammar. Drabbar främst män Drygt 1 personer diagnostiseras med matstrups- eller magsäckscancer varje år i Sverige. Majoriteten är män och de flesta är över 65 år vid diagnos.
Magsäckscancer symtom
Spara Spara Eftersom de absolut flesta cSCC uppträder i huvud-halsområdet beskrivs handläggningen av spridning i detta område mer detaljerat. Expandera Universitetskliniker har störst erfarenhet av att handlägga spridd cSCC och kirurgin bör därför utföras där efter beslut vid MDK. Inom ÖNH-området innebär det i praktiken en selektiv halskörtelutrymning med eller utan en parotidektomi. Se figur 4. Om tumören växer in i nerver ska dessa ingå i utrymningen. Om tumören växer nära eller i huden måste man även inkludera den. Figur 4. Lymfatiska spridningsvägar för metastaser från cSCC. Notera speciellt spridningen till parotiskörtlar och körtlar ytligt om sternocleidomastoideus. Om djupa portionen av parotis inte är involverad kan denna sparas under förutsättning att postoperativ strålbehandling kommer att ges d6b56ada6d-4e0d-8cecb3e5f66d Om parotis är påverkad bör även lymfkörtelregioner I-III se figur 5 tas med vid operationen, även om tecken till makroskopisk sjukdom inte ses.
Tidiga palliativa insatser viktigt vid dyster prognos
Spara Nationellt vårdprogram Det standardiserade vårdförloppet gäller för vuxna patienter. Det bygger på det nationella vårdprogrammet som fastställts av Regionala cancercentrum i samverkan. I vårdprogrammet finns beskrivningar och rekommendationer för vårdförloppets delprocesser samt hänvisningar till vetenskapligt underlag. Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Se även de nationella vårdprogrammen för rehabilitering respektive palliativ vård , för underlag till rekommendationer på dessa områden. Expandera Inklusion i standardiserat vårdförlopp Välgrundad misstanke ska i detta sammanhang tolkas som kriterier för utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Vid välgrundad misstanke ska patienten remitteras till en utredning enligt det standardiserade vårdförloppet. Varje region ansvarar för att tydliggöra hur remissgången ska gå till. Det kan finnas tillfällen då man trots att kriterierna är uppfyllda inte bör remittera patienten, om patienten inte önskar att bli utredd i standardiserat vårdförlopp eller om patienten inte bedöms klara av utredningen.